1
Du gamla, Du fria, Du fjällhöga nord
Du tysta, Du glädjerika sköna!
Jag hälsar Dig, vänaste land uppå jord,
|: Din sol, Din himmel, Dina ängder gröna. :|
2
Du tronar på minnen från fornstora da’r,
då ärat Ditt namn flög över jorden.
Jag vet att Du är och Du blir vad Du var.
|: Ja, jag vill leva jag vill dö i Norden. :|
3
Jag städs vill dig tjäna mitt älskade land,
Dig trohet till döden vill jag svära.
Din rätt skall jag värna, med håg och med hand,
|: din fana, högt den bragderika bära. :|
4
Med Gud skall jag kämpa, för hem och för härd,
för Sverige, den kära fosterjorden.
Jag byter Dig ej, mot allt i en värld
|: Nej, jag vill leva jag vill dö i Norden. :| | 1
Du alter, du freier, du fjällhoher Norden
Du stiller, du freudenreicher Schöner!
Ich grüße dich, lieblichstes Land der Erde,
|: Deine Sonne, deinen Himmel, deine grünen Wiesen. :|
2
Du thronst auf Erinnerungen vergangener großer Tage,
da dein Name geehrt über die Erde flog.
Ich weiß, dass du bist und du bleibst, was du warst.
|: Ja, ich will leben, ich will sterben im Norden. :|
3
Ich will dir stets dienen, mein geliebtes Land,
Dir Treue bis zum Tode will ich schwören.
Dein Recht will ich schützen, mit Herz und mit Hand,
|: Deine an Heldentaten reiche Fahne hochhalten. :|
4
Mit Gott werd’ ich kämpfen, für Heim und für Herd,
für Schweden, die geliebte Heimaterde.
Ich tausche dich nicht, gegen alles in der Welt.
|: Nein, ich will leben, ich will sterben im Norden. :| |
